Varje gång jag är på Jamaica åker jag högt upp i bergen Blue Mountain utanför Kingston för att besöka Kingston Dub Club. Utsikten över Kingston är fantastisk och Kingston Dub Club är ett mecka för reggaefantaster.
Grundaren och ägaren heter Karlyle ’Gabre Selassie’ Lee och han står själv ofta i DJ båset. Här spelas den bästa 100% Roots, Rockers, Reggae & Dub du kan tänka dig. Ofta ser man världskända reggae artister som är där för att njuta av ”the vibes”.
Kingston Dub Club är helt klart en av de bästa reaggeklubbarna i världen och ett av mina absoluta favoritställen på Jamaica.
Söndagseftermiddagarna är bästa dagen och tiden att vara där.
Rita Marley (Bob Marleys fru) bor för övrigt på andra sidan gatan.
När jag var yngre sprang jag mycket, både korta och långa distanser och jag var supersnabb. Nu för tiden är farten inte på något vis densamma. Idag ligger jag riktigt lågt med att skylta med mitt ursprung vid anmälan så att jag av misstag inte hamnar i typ startgrupp ett.
Fatta paniken att hamna i elitgruppen precis bakom polismotorcyklarna och bli tvungen att typ linka av banan redan vid säldammen. Om man ens kan hålla tempot till man kommit utanför startfållan vill säga.
Nej nu för tiden följer mina etiopiska landsmaninnor/män på håll. Alltid superstolt och iförd tröja med etiopienmotiv och en etiopisk halsduk som jag viftar med.
Vi som adopterades förr hade inte så stora möjligheter till kurs i vårt modersmål. Det finns mer möjligheter till det idag vilket jag tycker är bra då det är oerhört viktigt att ha tillgång till språk. Det skall jag skriva mer om vid ett senare tillfälle.
Det var inte förrän i betydligt senare ålder jag tog språkkurser i amharinja (det officiella språket i Etiopien). I början kunde jag av förklarliga skäl inte så många ord. Jag ropade därför de ord jag kunde när jag hejade på vid sidan av löparbanan. Hus, tak, katt, bra och godnatt var några av de ord jag glatt tjoade vid kanten när jag hejade fram mina landsmän.
Folk runt omkring var oftast svenskar så jag förutsatte att de ändå inte skulle förstå ahmarinja. Vad de löpande etiopierna tänkte vet jag inte och jag väljer att inte gräva i det heller.
Fotot är från Great Ethiopian Run i Addis Abeba, Etiopien. Ett lopp som arrangeras årligen av en av de främsta löparna i världen genom tiderna, min landsman Haile Gebreselassie.
Flera av er som är vänner med mig på Facebook minns kanske att jag där för en tid sedan skrev om en av bagarna i byn? Ni vet bagaren som var på ett av mina favorithak där jag spelar dominio.
Då var han där och tog en ”shot of rom” under tiden degen jäste. För att han skulle veta när degen jäst klart hade han med sig en väckarklocka. Det gjorde det enkelt att ha koll på när det var dags att gå tillbaka och baka ut degen sa han. Inga konstigheter.
Igår var han där igen med samma väckarklocka. Dock inte för att ta en ”shot of rom”. Igår var han där för att ta en öl och några danssteg mellan två gräddningar så han kunde inte så stanna länge sa han.
Det finns inget godare godis än svenskt godis. När man befinner sig i fjärran land och ens svenska godis håller på att ta slut kan det kännas både tungt och pressat.
Jag fick denna Djungelvrålpåsen av min kompis Håkan när han var och hälsade på i mars. Detta är det enda svenska godiset jag har kvar av det jag tog med mig på resan hit samt av det som vänner som varit på besök har tagit med sig.
Jag har tydligt klargjort för mig själv att jag endast får öppna denna sista påsen vid ett oerhört speciellt tillfälle. Typ någons bröllop eller om jag hamnar i ren, skär och ohygglig saltlakrits-craving-panik så att det barkar åt skogen. Men helst skall den öppnas när jag är i sans och balans. Sa jag till mig själv.
Är det för övrigt rimligt att jag på allvar även funderar på hur jag skall lägga upp öppnandet? Skall jag klippa upp ett litet hörn så att jag får anstränga mig för att ta ut en bit på öppningsdagen eller skall jag ta flera bitar samma dag?
Jag kan behöva söka hjälp.
Ps. Kusin Sture, jag är tacksam om du besparar mig information om hur mycket gott lösgodis ni köpte i helgen 🙂
Så här kan det se ut i en kombinerad livsmedelsbutik/bar/nattklubb. Under tiden du gör din veckohandling kan du ta dig en en öl, titta lite på tv, eller köpa en bit mat.
Till höger om mannen på bilden står en DJ som inte syns på bild. Han spelar bästa socan. Känner man att man vill ta ett par danssteg eller två är det bara att traska tre steg till höger om mataffären för där ligger nattklubben. Som för övrigt tillhör mataffären.
Mannen på bilden har köpt en öl och ett ägg (se hans högra hand). Jag såg honom sedan dansa med sina bästa moves på nattklubben. Öl i ena handen och ett kokt ägg i andra handen. Inga konstigheter.
Kanske något för ICA Maxi att ta efter? Typ att veckohandlingen avslutas med litet nattklubbsbesök när man ändå är i farten.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.