Farfar, farmor, landsfiskal, snus och svart bälte i brunsås.

Borgafjäll

Farfar och farmor bodde i Västra Ormsjö, högt uppe på höjden på vägen upp mot byn Mon. Innan träden hade växt sig för höga var utsikten från huset över Ormsjön helt sagolik. Särskilt om eftermiddagarna när solen gick ned över sjön.

Min farfar hade ett spännande jobb när han var yrkesverksam. Han var landsfiskal, ett mäktigt jobb på den tiden och han var välkänd runt omkring i fjällvärlden. Vår släkt är inte samer men min släkt skänkte farfars landsfiskalmössa till museet i Fatmomakke Kyrkstad som är en andlig och kulturell mötesplats som har stor betydelse för den samiska kulturen.

Det var roligt att höra på farfars berättelser om livet som landsfiskal. Han lade ofta patiens medan han berättade. När det var något han ville att man skulle uppfatta extra mycket föste han ned glasögonen på näsan, kikade över glasögonkanten och plirade extra med ögonen. Då visste man att det skulle bli lite extra spännande.

Ibland tog han en paus i berättandet för att öppna sitt silveretui där han förvarade sitt snus. Han rullade en prilla i godan ro, lade prillan på plats under överläppen och petade sedan bort snusflagor som hamnat i mungipan. Sedan fortsatte han att berätta.

Farmor jobbade hårt med djuren på gården och tog hand om pappa och hans fyra syskon när de växte upp. Även farmor var en superintressant berättare om livet från förr. Hon och jag hade många intressanta samtal. När jag var liten berättade jag för farmor att jag ville gifta mig med en same, helst Sten-Sture, en same som pendlade mellan Mon och Stekenjokk. Men om det inte gick tog jag gärna någon annan same. Jag sparade pengar till en samedräkt och farmor gav mig en fin ask att spara pengarna i. Det blev ingen same men asken har jag kvar som minne. Farmor hade för övrigt svart bälte i brunsås. Så god att man ville äta den med sked. Dessa två har också svart bälte i brunsås: Kristina Persson och Margareta Nilsson.

Hejdå! Och idag säger jag ett extra hejdå till alla brunsåsdrottningar i Sverige.

Relaterade inlägg

4 kommentarer

  1. Kära Camilla!
    När du kommer hem blir det brunsås att äta med sked, men nu är det sill ,gräddfil, gräslök och färskpotatis som gäller. Jordgubbar till efterrätt förstås. Glad midsommar!
    Kristina P.

    1. Ha en fin midsommar! Och jag ser fram emot brunsåsen. Hälsa Bengt att det vore toppen om han kunde göra sin supergoda inlagda gurka till köttet också.

  2. Så vackert beskrivet om din farmor och farfar och miljön där uppe.💞🙏 Har aldrig varit i Norrland själv. Åre som längst. Landsfiskal så roligt ord. Men vilken tung post. Både polismästare, åklagare och utmätare. (Fick googla) En rättskaffens man alltså.
    Brunsås är inte lätt att göra. Måste vara precis rätt avvägt!! Vilka drottningar!!😋👌

    1. Kul att du tycker om det jag skriver Tina. Ja landsfiskal är ett superkul ord och arbetsbeskrivningen är inte man skojar bort. Man skojar heller inte bort brunsås.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *