Ett av mina favorithotell i Karibien!

Treasure Beach är en lite sovande by på Jamaicas sydkust. Här ser naturen lite annorlunda ut om man jämför övriga delar av ön. Istället för vita sandstränder är stranden mer svart och även växtligheten skiljer sig. Jack Sprat är en restaurang och bar i Treasure Beach som är väldigt populär bland lokalbefolkningen. Det doftar fantastiskt av grillade skaldjur och jerk (jamaicansk kryddblandning), det finns ett brett utbud av rom, stämningen är skön och avslappnad och från högtalarna strömmar reggae och ska.

I byn ligger ett av mina favorithotell på ön, Jakes Hotel. Det råder en väldigt avslappnad och familjär stämning. Personalen är fantastiskt trevlig personal och maten som serveras är gudomlig. En av mina favoriter bland personalen är den populäre bartendern Dougie i Dougie’s Bar. Världens trevligaste bartender som aldrig stängde förrän sista gäst gick till sängs. Han är pensionerad nu men är där då och då och hälsar på. Om ni bor här någon gång hoppas jag att ni får träffa honom.

Jag besöker gärna kyrkor när jag är utomlands. En söndag besökte jag den lilla bykyrkan som ligger i närheten av Jakes Hotel. Detta kyrkobesök är en av mina finaste kyrkobesöksminnen i hela mitt liv. Vilket varmt mottagande! Och det sjöngs gospel så taket lyfte och det svängde rejält i kyrkbänkarna. Från Jakes Hotel kan man ta en båttur till Pelican Bar som jag skrev om i föregående inlägg.

Skönt häng i reggaetakt, turkosblått hav och en fantastisk solnedgång.

En jamaicansk fiskare som heter Floyd hade en dröm att bygga en liten bar på en sandbank i Parotte Bay på Jamaicas sydkust dit han och andra fiskare kunde åka för att rensa dagens fångst.

Många tyckte att han var galen som byggde en bar av drivved på en sandbank men det visade sig vara ett riktigt lyckokast. Baren blev snabbt populär inte endast bland andra fiskare utan även andra.

Har ni vägarna förbi Treasure Beach eller Parotte Bay någon gång i livet så rekommenderar jag varmt ett besök på Pelican Bar. Väl på plats kan man köpa iskall Red Stripe (jamaicansk öl som bryggs av Desnoes & Geddes), goda fisk- och skaldjursrätter, ta ett parti domino eller ta ett dopp i det turkosa vattnet.

Man kommer endast dit med båt och jag rekommenderar varmt att vara där lite senare på eftermiddagen eftersom solnedgången är helt fantastisk.

Utsikt från ett av mina favorithotell i den karibiska övärlden – Cocos Hotel, Antigua

Rastas in Lappland!

För några år sedan var mina kompisar Bob och David från Dominica och hälsade på i Sverige med sina flickvänner. Då de skulle vara i Sverige en hel sommar så tog jag med de två på en resa till min släkt i fjällvärlden. Det blev en superrolig och oförglömlig semester och väldigt komiska situationer kunde uppstå när Lappland och Dominica möttes.

Vi umgicks med min släkt, fiskade, var på hiking i fjällen, var på styrdans och bilträff med 50-talsbilar i Hoting och tunnbrödsbakning i bakstuga. Vi bjöds på fantastiska middagar med alla lappländska specialiteter man kan tänka sig så att de skulle få smaka på allt landskapet har att erbjuda. Rökt ren, älg, öring, röding, västerbottenspaj, hjortron, mandelpotatis och även surströmming var några av de rätter de fick de smaka på.

Synen när surströmmingsburken öppnades framför David och Bob går icke att beskriva. Det går heller knappt att beskriva den absurda situationen jag hamnade i när min superrolige farbror Brynolf, Bob och David skulle ro ut i Tvåtjärn för att fiska. Min farbror kan inte ett ord engelska och har dålig hörsel. Bob och David kunde inte många ord svenska då och framförallt inte norrländsk dialekt.

Väl ute i båten kom min farbror på att han ville berätta för dem om sitt arbete som polis där en av alla hans olika arbetsuppgifter innebar att leta tjuvfiskare och tjuvjägare i fjällvärlden. Eftersom ingen förstod något av vad den andre sa kom de på att de skulle kalla in en tolk. Dvs mig. Eftersom jag var på land tyckte de att det blev en toppenbra lösning om jag kunde springa fram och tillbaka längs strandkanten och tolka. Deras konversation var lång och de rodde fram och tillbaka så det blev några löparlängder om man säger så.

Eftersom de befann sig en bra bit ute på sjön var normal samtalston icke att tänka på. Ett regelrätt gapskrikande var det enda som fungerade. För att få slut på mitt uppdrag snarast möjligt valde jag även att korta ner deras dialog så mycket det gick. Det innebar att jag sprang fram och tillbaka som en idiot på strandkanten och gapskrek random ord som HUNT THIEVES, GUN, POLICE, NOT GOOD, MOUNTAIN. Vad folk i grannstugorna runt sjön tänkte vet jag inte och jag väljer att inte gräva i det heller.

Harry Belafonte lovsjunger sin älskade ö Jamaica.

Man kanske kan tro att alla öar i Karibien ser likadana ut. Det gör de inte. Vissa öar är vulkanöar, vissa regnskogsöar, vissa öar har kritvita stränder och vissa har en del av allt. En del öar tar man sig runt på en kvart medan andra öar har miljontals invånare. Samtliga öar står mig varmt om hjärtat men Jamaica är en av mina absoluta favoriter.

Naturen på Jamaica är sagolik, kritvita stränder, regnskog, floder, höga berg och djupa dalar. Maten man t ex köper som street food är det godaste som finns. Ofta är maten kryddad med jerk som är en kryddblandning som man gnuggar köttet, kycklingen eller fisken i. Jerk finns även som marinad och kryddsås.

Många av världens största reggaeartister kommer från Jamaica och reggae tillhör en av mina favoritgenre. Det finns något i Karibien som kallas ”the vibes” som är påtaglig, det är en form av känsla och stämning som jag saknar när jag inte är här. På Jamaica upplever jag mycket av the vibes.

Jamaica och mitt födelseland Etiopien har stort samröre. Den f d etiopiske kejsaren Haile Selassie gjorde ett statsbesök på Jamaica i april 1966 och kejsaren gav ett område land i Sashemene i södra Etiopien till jamaicaner som ville återvända till ”The mother land”. Det är en hel del jamaicaner som bosatt sig där.

Afrika och särskilt Etiopien står högt i kurs i Karibien. Att Afrika är viktigt för många av oss i den afrikanska diasporan är ju naturligt då det är en del av oss och vårt ursprung. En av anledningarna till att just Etiopien står så högt i kurs i Karibien är för att Etiopien aldrig varit under kolonialt styre även om bl a Italien gjorde sitt yttersta för att försöka.

Jag kommer att återkomma till handeln med människor från den afrikanska kontinenten, den afrikanska diasporan i Karibien, USA och Europa vid ett annat tillfälle. Jag kommer även att skriva lite om skivbolaget Island Records, mina favoritstränder, några favorithotell, favoritutflykter, rastafarikultur etc.

Något annat jag också tänker att jag kommer att skriva om är några komiska situationer som uppstod när min f.d. som kommer från Jamaica gjorde sitt första besök Göteborg. Det där med höstregn uppifrån, från sidan och underifrån, snöstorm och en sol som gick upp runt 08:30 och ned vid 15:00 var inget han av förklarliga skäl var van vid om man säger så ?.