Lappland möter Dominica i en roddbåt med en tolkande brorsdotter/kompis i strandkanten.

Rastas in Lappland!

Tvåtjärn med Borgafjäll i bakgrunden
Farbror Brynolf, Bob och David i intressanta samtal ute på sjön

För några år sedan var mina kompisar Bob och David från Dominica och hälsade på i Sverige med sina flickvänner. Då de skulle vara i Sverige en hel sommar så tog jag med de två på en resa till min släkt i fjällvärlden. Det blev en superrolig och oförglömlig semester och väldigt komiska situationer kunde uppstå när Lappland och Dominica möttes.

Vi umgicks med min släkt, fiskade, var på hiking i fjällen, var på styrdans och bilträff med 50-talsbilar i Hoting och tunnbrödsbakning i bakstuga. Vi bjöds på fantastiska middagar med alla lappländska specialiteter man kan tänka sig så att de skulle få smaka på allt landskapet har att erbjuda. Rökt ren, älg, öring, röding, västerbottenspaj, hjortron, mandelpotatis och även surströmming var några av de rätter de fick de smaka på.

Synen när surströmmingsburken öppnades framför David och Bob går icke att beskriva. Det går heller knappt att beskriva den absurda situationen jag hamnade i när min superrolige farbror Brynolf, Bob och David skulle ro ut i Tvåtjärn för att fiska. Min farbror kan inte ett ord engelska och har dålig hörsel. Bob och David kunde inte många ord svenska då och framförallt inte norrländsk dialekt.

Väl ute i båten kom min farbror på att han ville berätta för dem om sitt arbete som polis där en av alla hans olika arbetsuppgifter innebar att leta tjuvfiskare och tjuvjägare i fjällvärlden. Eftersom ingen förstod något av vad den andre sa kom de på att de skulle kalla in en tolk. Dvs mig. Eftersom jag var på land tyckte de att det blev en toppenbra lösning om jag kunde springa fram och tillbaka längs strandkanten och tolka. Deras konversation var lång och de rodde fram och tillbaka så det blev några löparlängder om man säger så.

Eftersom de befann sig en bra bit ute på sjön var normal samtalston icke att tänka på. Ett regelrätt gapskrikande var det enda som fungerade. För att få slut på mitt uppdrag snarast möjligt valde jag även att korta ner deras dialog så mycket det gick. Det innebar att jag sprang fram och tillbaka som en idiot på strandkanten och gapskrek random ord som HUNT THIEVES, GUN, POLICE, NOT GOOD, MOUNTAIN. Vad folk i grannstugorna runt sjön tänkte vet jag inte och jag väljer att inte gräva i det heller.

Continue Reading

Jamaica – this is my island in the sun…

Harry Belafonte lovsjunger sin älskade ö Jamaica.

Man kanske kan tro att alla öar i Karibien ser likadana ut. Det gör de inte. Vissa öar är vulkanöar, vissa regnskogsöar, vissa öar har kritvita stränder och vissa har en del av allt. En del öar tar man sig runt på en kvart medan andra öar har miljontals invånare. Samtliga öar står mig varmt om hjärtat men Jamaica är en av mina absoluta favoriter.

Naturen på Jamaica är sagolik, kritvita stränder, regnskog, floder, höga berg och djupa dalar. Maten man t ex köper som street food är det godaste som finns. Ofta är maten kryddad med jerk som är en kryddblandning som man gnuggar köttet, kycklingen eller fisken i. Jerk finns även som marinad och kryddsås.

Många av världens största reggaeartister kommer från Jamaica och reggae tillhör en av mina favoritgenre. Det finns något i Karibien som kallas ”the vibes” som är påtaglig, det är en form av känsla och stämning som jag saknar när jag inte är här. På Jamaica upplever jag mycket av the vibes.

Jamaica och mitt födelseland Etiopien har stort samröre. Den f d etiopiske kejsaren Haile Selassie gjorde ett statsbesök på Jamaica i april 1966 och kejsaren gav ett område land i Sashemene i södra Etiopien till jamaicaner som ville återvända till ”The mother land”. Det är en hel del jamaicaner som bosatt sig där.

Afrika och särskilt Etiopien står högt i kurs i Karibien. Att Afrika är viktigt för många av oss i den afrikanska diasporan är ju naturligt då det är en del av oss och vårt ursprung. En av anledningarna till att just Etiopien står så högt i kurs i Karibien är för att Etiopien aldrig varit under kolonialt styre även om bl a Italien gjorde sitt yttersta för att försöka.

Jag kommer att återkomma till handeln med människor från den afrikanska kontinenten, den afrikanska diasporan i Karibien, USA och Europa vid ett annat tillfälle. Jag kommer även att skriva lite om skivbolaget Island Records, mina favoritstränder, några favorithotell, favoritutflykter, rastafarikultur etc.

Något annat jag också tänker att jag kommer att skriva om är några komiska situationer som uppstod när min f.d. som kommer från Jamaica gjorde sitt första besök Göteborg. Det där med höstregn uppifrån, från sidan och underifrån, snöstorm och en sol som gick upp runt 08:30 och ned vid 15:00 var inget han av förklarliga skäl var van vid om man säger så ?.

Continue Reading

När kusinens man som bor i fjällvärlden tycker att man pratar för mycket.

När man bör låta fjällen och naturen tala. Skillnader på norr och söder.

Vy över Sutme

Jag älskar att hälsa på släkten i Lappland. De är supersnälla och jag känner mig alltid otroligt välkommen. De är också väldigt roliga så det blir alltid mycket skratt, skönt häng, intressanta samtal, fiske och även skoter om vintern.

Många av mina släktingar har sk sportstugor ännu högre upp i fjällvärlden och så fort det är helg åker de dit och njuter av fiske, skoteråkning, skidåkning och umgås. Naturen och tystnaden i fjällen lockar.

Ja, de gillar verkligen tystnad.

Jag försöker i mesta mån undvika generaliseringar men ibland tycker jag mig se vissa likheter beroende på var man växt upp och levt. Och om jag ändå skall försöka ge mig på att generalisera skulle jag vilja påstå att de flesta av mina släktingar i Lappland både pratar lite mindre och uppskattar tystnaden lite mer än oss i södra Sverige.

Något av det roligaste jag hört är när jag hälsade på några dagar hos en av mina älskade kusiner och hennes supersnälla man. De bor långt uppe i fjällvärlden.

Vi hade gått upp runt sjusnåret på morgonen och ätit frukost. Sedan några timmar senare satt min kusin och gjorde Soduko, jag bläddrade i en tidning och min kusins man skar upp renkött som han rökt. Det enda som hördes var den sprakande elden i vedkaminen samt ljudet från skotrarna uppe på fjället.

Det var icke många ord sagda sedan frukost. Jag tänkte då att jag fem timmar senare, vid lunchtid, ändå lite vårdslöst och burdust skulle ge mig på att lite försiktigt störa tystnaden genom att försöka mig på en liten ordväxling om en fisketävling i en närliggande by.

Jag och min kusin hann utbyta max fyra meningar per person om denna fisketävling då min kusins man på fullt allvar säger:

-Nej, huvva, det är alldeles för surrigt här inne, ni pratar på tok för mycket. Jag måste gå ut på verandan och koppla av så jag får lugn och ro.

Continue Reading

Kingston Dub Club, Jamaica

Ett mecka för reggaefantaster!

Varje gång jag är på Jamaica åker jag högt upp i bergen Blue Mountain utanför Kingston för att besöka Kingston Dub Club. Utsikten över Kingston är fantastisk och Kingston Dub Club är ett mecka för reggaefantaster.

Grundaren och ägaren heter Karlyle ’Gabre Selassie’ Lee och han står själv ofta i DJ båset. Här spelas den bästa 100% Roots, Rockers, Reggae & Dub du kan tänka dig. Ofta ser man världskända reggae artister som är där för att njuta av ”the vibes”.

Kingston Dub Club är helt klart en av de bästa reaggeklubbarna i världen och ett av mina absoluta favoritställen på Jamaica.

Söndagseftermiddagarna är bästa dagen och tiden att vara där.

Rita Marley (Bob Marleys fru) bor för övrigt på andra sidan gatan.

Kingston Dub Club, Blue Mountain, Kingston, Jamaica
Kingston Dub Club, Blue Mountain, Kingston, Jamaica
Rita Marleys hus, Blue Mountain, Kingston, Jamaica

Continue Reading

Jippie! Idag är det endast ett år kvar!

Great Ethiopian Run, Addis Abeba, Etiopien

Göteborgsvarvet Marathon 19 september 2021

När jag var yngre sprang jag mycket, både korta och långa distanser och jag var supersnabb. Nu för tiden är farten inte på något vis densamma. Idag ligger jag riktigt lågt med att skylta med mitt ursprung vid anmälan så att jag av misstag inte hamnar i typ startgrupp ett.

Fatta paniken att hamna i elitgruppen precis bakom polismotorcyklarna och bli tvungen att typ linka av banan redan vid säldammen. Om man ens kan hålla tempot till man kommit utanför startfållan vill säga.

Nej nu för tiden följer mina etiopiska landsmaninnor/män på håll. Alltid superstolt och iförd tröja med etiopienmotiv och en etiopisk halsduk som jag viftar med.

Vi som adopterades förr hade inte så stora möjligheter till kurs i vårt modersmål. Det finns mer möjligheter till det idag vilket jag tycker är bra då det är oerhört viktigt att ha tillgång till språk. Det skall jag skriva mer om vid ett senare tillfälle.

Det var inte förrän i betydligt senare ålder jag tog språkkurser i amharinja (det officiella språket i Etiopien). I början kunde jag av förklarliga skäl inte så många ord. Jag ropade därför de ord jag kunde när jag hejade på vid sidan av löparbanan. Hus, tak, katt, bra och godnatt var några av de ord jag glatt tjoade vid kanten när jag hejade fram mina landsmän.

Folk runt omkring var oftast svenskar så jag förutsatte att de ändå inte skulle förstå ahmarinja. Vad de löpande etiopierna tänkte vet jag inte och jag väljer att inte gräva i det heller.

Fotot är från Great Ethiopian Run i Addis Abeba, Etiopien. Ett lopp som arrangeras årligen av en av de främsta löparna i världen genom tiderna, min landsman Haile Gebreselassie.

Continue Reading